Den 26 maj, kl 06.20 satte sig jag och din pappa i bilen. Det var en mycket speciell dag. Vi visste nÀmligen att vi skulle fÄ trÀffa dig för första gÄngen. NÀr din bror föddes för tre Är sedan gick allt sÄ snabbt. Vi for in till förlossningen trots att barnmorskorna pÄ BB sa att vi skulle stanna hemma, för jag kÀnde att vÀrkarna jag hade inte var normala. NÀr vi kom in till BB var jag öppen 4 cm och efter tvÄ timmar var din bror ute. Förlossningen med din bror sÄg fin ut pÄ pappret, men lÄngt efterÄt upptÀcktes en förlossningsskada som gjort att jag inte vill föda vaginalt igen. SÀrskilt inte sÄ som förlossningsvÄrden i Stockholm ser ut idag. Jag ville inte riskera att min kropp skulle utsÀttas för mer skada. DÀrför tog jag beslutet att föda dig med kejsarsnitt. Ett beslut som inte har varit helt lÀtt att ta men som ÀndÄ kÀnts som det rÀtta för mig, för att jag vill det bÀsta för dig. Och det tror jag Àr att ha en hel mamma. PÄ bÄde ut- och insida.
KÀnslan av att vakna den dÀr fredagsmorgonen var som att vakna pÄ julafton fast en miljard gÄnger större. Jag vaknade lÄngt före vÀckarklockan ringde och lÄg och vÀntade pÄ att det skulle bli dags att stiga upp. Jag gick upp och tog en lÄng dusch dÀr jag skrubbade hela kroppen. NÀr vi Äkte ivÀg mot BB sken solen och det var en varm sommardag. Den 26 maj, en perfekt dag att födas pÄ. NÀr vi kom till BB vÀlkomnades vi av en barnmorska. Hon lyssnade pÄ ditt hjÀrta och kÀnde hur du lÄg i magen. Snart dÀrefter fick jag och din pappa sÀtta pÄ oss operationsklÀder och gÄ in till operationssalen. VÀl dÀr var det mÄnga i rummet, kanske 10-12 personer. Det var sjuksköterskor, barnmorskor, undersköterskor, narkoslÀkare, assistenter till höger och vÀnster och sÄ operatören. Jag blev uppkopplad pÄ alla möjliga sÀtt, nÄgon satte en infart i ena armen och nÄgon annan kopplade upp en blodtrycksmÀtare pÄ den andra medan narkoslÀkaren började titta pÄ min rygg för att se exakt vart hon skulle sÀtta ryggmÀrgsbedövningen. Jag lÄg dÀr som en levande docka och försökte bara göra vad jag blev tillsagd. "Ligg still", "ge mig din arm", "lÀgg dig pÄ sidan" "skjut ut ryggen som en katt". Plötsligt var allt klart och jag kÀnde hur hela kroppen frÄn under brösten och nerÄt domnade bort. MÀrklig kÀnsla. En av lÀkarna presenterade vilka som var i rummet och förklarade operationen som pÄbörjad. TvÄ minuter senare hör jag dig för första gÄngen. Det ljuvligaste skrik jag nÄgonsin hört.
Barnmorskan kom fram med dig och höll dig framför mig. Du var kladdig och blodig och sÄg inte alls ut som jag förestÀllt mig. Din pappa fick gÄ med bort till ett bord för att klippa din navelstrÀng medan jag lÄg kvar och blev ihopsydd. PÄ bara 20 minuter var hela operationen klar och jag blev inrullad till uppvaket. Din pappa hade dig i sin famn hela tiden och gick bredvid mig sÄ att jag kunde se dig. VÀl pÄ uppvaket mÀrkte din pappa att du började tappa fÀrg och bli mer blÄ. Du var vaken och tittade men du skrek inte och verkade lite slö. Vi tillkallade barnmorskan som tog beslutet att du skulle ner pÄ Neonatalavdelningen för att fÄ lite extra syrgas. De förklarade att det kunde vara sÄ att du hade kvar fostervatten i lungorna som du behövde hjÀlp att fÄ ut och att det inte var nÄgon fara. Att det Àr vanligt att det blir sÄ vid kejsarsnitt. Jag hade lÀst pÄ allt om kejsarsnitt och visste att detta skulle kunna hÀnda. Jag visste ocksÄ att det inte var nÄgon större fara och att vi var pÄ den bÀsta platsen, men sjÀlvklart var jag ÀndÄ orolig och framförallt ville jag inte slÀppa dig med blicken. Jag ville ju ha dig i min famn nu nÀr vi Àntligen mötts. Din pappa följde med dig och var hos dig hela tiden. Du lÄg hud mot hud hos honom och han skickade sms-uppdateringar om hur du mÄdde hela tiden. Jag var egentligen inte sÄ orolig, jag lÀngtade mest efter att fÄ vara nÀra dig.
Jag lÄg dÀr pÄ min brits och kÀmpade med att fÄ igÄng kroppen. Jag ville ju bara fÄ komma till dig. Till slut sÄg jag att min ena tÄ började röra pÄ sig och dÄ visste jag att bedövningen var pÄ vÀg att slÀppa. Snart kunde jag röra lite mer pÄ ena benet och efter en stund började kÀnseln komma tillbaka. Efter ungefÀr tvÄ timmar var jag redo att lÀmna uppvaket och möta upp dig pÄ neonatalavdelningen och Àntligen fÄ ligga hud mot hud med dig. Efter nÄgra timmar med dig pÄ bröstet mÄdde du redan bra och mot kvÀllen fick vi komma upp till vÄrt rum pÄ BB och Àta den efterlÀngtade BB-brickan. Aldrig har ett par lingongrova smakat sÄ bra. Med dig i ett nÀste mellan oss.
I tvÄ dygn stannade vi pÄ BB och bara njöt av att vara nÀra dig, ligga hud mot hud och fÄ igÄng amningen. Jag ville bara ta igen de dÀr första timmarna vi inte fick vara nÀra varandra, din första tid i livet.
Efter tvÄ dygn lÀngtade vi ihjÀl oss efter din storebror sÄ din pappa Äkte och hÀmtade honom för att sedan Äka hem tillsammans, hela familjen. Att se din brors förvÀntansfulla ögon nÀr han kom inspringandes pÄ rummet pÄ BB och frÄgade efter dig slÄr det mesta och det var omöjligt för mig att hÄlla tillbaka tÄrarna.
Plötsligt slog det mig att jag nu blivit tvÄbarnsmamma. Helt plötsligt blev livet dubbelt sÄ skört. Ni tvÄ Àr det absolut finaste och bÀsta som hÀnt mig. Och du, Àlskade dotter, Àr sÄ otroligt efterlÀngtad och vÀlkommen till vÄr lilla familj.
3 kommentarer
Anonym
04 Jun 2017 10:07
Ă h vad fint skrivit!! Kram Helena
Anonym
05 Jun 2017 21:33
Hej! Underbart hem ni har! Jag fastnade just i din förlossningsberÀttelse, dÄ jag just nu Àr mitt uppe i det svÄra valet om snitt eller ej. Jag drabbades tyvÀrr ocksÄ av lite allvarligare förlossningsskada med första barnet. VÀldigt svÄrt beslut att fatta detta.. stötte ni pÄ komplikationer under förlossningen med ditt första barn? UpptÀcktes inte skadan direkt efter förlossningen ? Hoppas pÄ svar , men förstÄr om det blir för privat! Mvh Elisa
Anonym
08 Jun 2017 08:47
Men sÄ fint skrivet! Sitter med tÄrar i ögonen, tvÄbarnsmorsa som man Àr och kÀnslorna kommer tillbaka †Tack för att du delar med dig! Ja nog kommer du hinna blÄ grÄhÄrig haha men sÄ mycket kÀrlek och fina stunder med tvÄ smÄ troll!
Kommentera